Fan va jobbigt allt blev xD

Denna helgen har min lillebror vart på konfaläger och tydligen fick dem inte ha med sig mobiler. (vem fan kom på den sjuka idén?) Han skulle tydligen komma hem vid ett två någon gång men det visste inte jag.
Vid fyra-fem någon gång ringde pappa och frågade om lillebror kommit hem, och jag sa då nej för det var bara jag hemma. Vid fem-halv sex ringer pappa igen och fortfarande har ingen lillebror synts till.
Jag blir orolig. Och när jag blir orolig börjar min hjärna tvista ihop en massa saker och det är inte roligt. Jag letar i alla fall upp prästens mobilnummer som var med på konfalägret (han var den enda som fick ha mobil) och gav det till pappa så han kunde ringa honom.
Jag sitter sen och väntar på att pappa ska ringa och säga vad lillebror är men han ringer aldrig. Så jag bestämer mig för att kolla runt och går ut på altanen. Där ser jag lillebrors väska och jag antar då att han gått till sina kompisar. (fast jag tyckte dock att det var konstigt att han inte kommit in och sagt hej) Jag ringer sen till pappa och säger att han är här någonstans för hans väska står på verandan.
En stund efter det ringer våran granne och säger att lillebror är hos han för det var ingen hemma förut. Lillebror är alltså hos grannen själv för dem är inte hemma just nu men han har vart där hela tiden och tänkte vänta där tills våra föräldrar kom hem. Jag går över och ser han sitta där inne och kolla på TV. Han kommer ut på verandan där jag står och kollar in.

Jag-(arg) Är du dum eller? alla har ju varit jätte oroliga!
Lillebror- Men jag plingade jätte mycket på plingklockan men ingen var hemma.
Jag- Jo, jag har vart hemma hela tiden...När kom du hem då?
Lillebror- Vid ett-två nångång...
Jag- aha...(tyst)då sov jag...

Upps!
Jag är nämligen mästare att sova på dagen och det säger jämt folk åt mig att jag inte ska göra. xD
Hoppas det inte gjorde nåt att han var fast hos grannen i några timmar!
(men vem fan kommer på att ta bort mobilen från en 15-åring?)